Skogliga vägklasser

Det allmänna vägnätet delas i in tre bärighetsklasser. Enskilda skogsbilvägar byggs normalt alltid med inriktning mot BK1, som tillåter en max fordonsvikt på 60 ton (10 ton på enkel axel och 18 ton på boggie).

Tillgänglighet...

Skogsbilvägar delas i stället in i vägklasser utifrån tillgänglighet (motsvarar ungefär bärighet, klass A-D), alltså vid vilken tid på året som man når upp till en bärighet motsvarande BK1. Tillgänglighetsklassen påverkas av mark- och dräneringsförhållanden och hur tjock överbyggnaden är på vägen. Högre tillgänglighetsklasser kräver tjockare bärlager och eventuellt förstärkningslager, på samma mark.

...och geometrisk standard

Dessutom utformas vägarna i olika  geometrisk standard. Den geometriska standarden beskriver hur fort bilarna kan köra. Den geometriska standarden påverkar sådant som mötessikt, stoppsikt, avståndet till dikesbotten och vägytans och slänternas jämnhet. Skogsbilvägar byggs i geometrisk standard 1-4.

Skogliga vägklasser

Kommentarer:

  • Ju bättre vägklass man har, desto längre kan avskrivningstiden vara. På geometrisk standard 4 är 10 år vanligt, på högre klasser upp till 30 år.
  • Vägklass 3 är den enklaste väg man ska bygga om man vill att den ska kunna underhållas för en längre livslängd.
  • Vägklass 4 är den enklaste och billigaste typen av väg som fortfarande är funktionell. Den är i huvudsak avsedd för vintertrafik med lastbil, även om personbilar kan ta sig fram på sommaren.
  • Klasserna 1-4 ger i huvudsak besked om vägens geometri och höjden på terassen. En klass 1-väg har väl dränerande diken och ett bra slitlager som är bekväm även för personbilstrafik, medan en klass 4-väg saknar egentligt slitlager, och bara medger ”krypfart”. För klass 4 räcker det med vägslänt på en sida.
Senast ändrad: 2014-03-12
Du verkar surfa från en mobil enhet.
Vill du använda den mobilanpassade sidan?