Klenträd

klenträd, foto Mia Iwarsson Wide

En dåligt utnyttjad energiresurs

Mindre träd ("klenträd") i röjningar, gallringar och längs vägar, åkerkanter och kraftledningsgator är en stor, men lite utnyttjad, energiresurs. Idag tas ungefär 1 TWh ut årligen som klenträd. Med dagens teknik är det svårt att få full kostnadstäckning för klenträdsuttaget, men utvecklingen av både metoder och maskiner går snabbt framåt. Skogsägaren måste vara beredd att i första hand se klenträdsuttaget som en skogsvårdsåtgärd och en investering i det framtida beståndet. Ett bränsleuttag kan dock sänka den totala kostnaden för röjningen och gallringen, och ibland till och med ge ett överskott.

I det här avsnittet beskrivs vilka bränslepotentialer som finns i de klena bestånden, vilka för- och nackdelar uttaget för med sig, och vilken teknik som används idag och kan användas i framtiden.

Här finns potentialerna:

"Konfliktbestånd"

Det finns ca en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige, det så kallade "röjningsberget". När ungskogen lämnats oröjd eller röjts för svagt blir bestånden täta och klena. När de har nått tidig gallringsålder brukar de kallas "konfliktbestånd". I dessa är bränsleuttag ett alternativ som kan sänka kostnaden för den nödvändiga röjningen.

Det är inte alla eftersatta röjningar som är lämpliga för bränsleuttag. De bestånd som är aktuella är 5-10 meter höga, har en diameter klenare än 10 cm i brösthöjd och cirka 4.500-10.000 stammar per hektar. Dessa bestånd utgör ungefär hälften av den totala arealen eftersatt röjning. Totalt bedöms denna uppdämda potential kunna ge 64 TWh.

Ungskogsröjning

När "röjningsberget" är kapat bedöms att 5 TWh kan tas ut årligen i vanliga röjningar med dagens teknik och priser. Med en förbättrad teknik och ökade bränslepriser kan uttaget öka till cirka 10 Twh. Det är ungefär lika mycket som tas ut som grot idag.

Den årliga röjningen i landet är ungefär 200.000-250.000 hektar. Bränsleuttag bedöms med dagens teknik och ekonomi vara aktuellt på cirka 100.000 hektar om året.

Vägkanter, kraftledningar och åkerkanter

Längs vägkanter, åkerkanter och i kraftledningsgator fälls varje år stora mängder klena träd som skulle kunna utnyttjas som en energiresurs. Röjningar längs vägkanter bedöms kunna ge cirka 2-4 TWh per år.

Senast ändrad: 2009-12-15
Du verkar surfa från en mobil enhet.
Vill du använda den mobilanpassade sidan?