Ta ut GROT eller inte?

Ska du som skogsägare ta ut GROT i ditt bestånd eller inte? Det här är de viktigaste argumenten för och emot. Läs mer på andra sidor i kapitlet vad du kan göra för att öka fördelarna och minska nackdelarna.

Fördelar

tumme upp, teckning Rose-Marie Rytter

Nackdelar

tumme ner, teckning Rose-Marie Rytter

GROT-uttaget ger en inkomst

Intäkterna varierar dock beroende på beståndets egenskaper, avverkningsmöjligheter och marknad. Ibland ger grotuttaget inget extra netto.

Enklare och billigare föryngring

Ett risrensat hygge är lättare att markbereda och plantera och föryngringen kan göras så snart som groten är borttransporterat. När riset är borta minskar uppslagen av hallon och andra kvävegynnade växter. Kostnaden för föryngring och skogsvård minskar, och kalmarkstiden kan förkortas.

Bra för klimatet

Skogsbränslet ersätter fossila bränslen och bidrar till att koldioxidutsläppen minskar.

Bra för friluftslivet

Risrensning ökar framkomligheten och brukar oftast betraktas som positivt för friluftslivet.

Risk för markskador

Terrängkörningen ökar när också grot tas ut. Dessutom tas det ris bort som skyddar marken mot skador.

Tillväxtförluster

Med groten tas också näringsämnen ut. Vid slutavverkning är det normalt inget problem, då frigörs ändå mycket näring från marken. Bränsleuttag i röjning och gallring kan dock ge tillväxtförluster som kan behöva kompenseras med askåterföring och gödsling.

Förlust för naturvården

Med ökat uttag minskar också mängden död ved i skogen. Den klena veden i gran- och tallkvistar har dock inte lika högt naturvårdsvärde som den grova veden. För lövved kan även den klena veden vara viktig. Grothögar med löv kan fungera som "fällor" för insekter som sedan följer med till värmeverken.

 

Senast ändrad: 2009-12-15
Du verkar surfa från en mobil enhet.
Vill du använda den mobilanpassade sidan?