Återväxtkontroll

När?

Om du planterat på våren bör du göra en kontroll efter första sommaren och senast efter 1-2 år efter planteringen. Hjälpplantering har bäst chans att lyckas ju tidigare den sätts in.

Vid sådd görs en första kontroll 1-2 år efter sådden. Hjälpplantering kan utföras upp till 4-5 år efter sådden.

En självföryngring måste ha ett tillfredsställande plantuppslag inom 5-15 år beroende på var i landet du är. Du bör naturligtvis kontrollera självföryngringen tidigare, helst 3-4 år efter avverkningen i södra Sverige och 8-9 år i norra Sverige. Då är chansen störst för hjälpplanteringen att lyckas.

Hur?

Börja med att översiktligt gå över föryngringsytan. Om du bedömer att föryngringen lyckats och uppnår skogsvårdslagens krav är det bra. Om inte, bör du göra en noggrannare stickprovskontroll.

Cirkelprovytor

Räkna alla huvudplantor inom cirkelprovytor med 1,78 m radie (10 m²) eller 2,52 m (20 m²). Det gör du lättast genom att knyta ett snöre i en pinne som sätts ned i centrum på provytan. Gå runt pinnen med utsträckt snöre och räkna alla plantor. Ett noggrant uppmätt metspö fungerar också.

Multiplicera antalet plantor i provytan med 1000 (1,78 m radie) eller 500 (2,52 m) för att få antalet per hektar. Med verktyget Cirkelprovyta kan du räkna ut plantantalet för olika radier på provytan.

Börja med att slumpa ut en provyta. Följ sedan raka inventeringslinjer som inte bör gå parallellt med markberedningsstråken eller hyggeskanterna. Lägg ut provytor på 15-25 meters avstånd. På mindre objekt läggs linjerna tätare, på större glesare. Med en provyta på 1,78 m bör du inventera 20-30 provytor för att resultatet ska bli pålitligt.

Större provytor

Ett alternativ är att lägga ut större men färre cirkelytor. Radie 5,64 m =100 m². Radie 3,99 m = 50 m².

Multiplicera ytantalet med 100 (5,64 m snöre) eller 200 (3,99 m snöre) för att få plantantalet per hektar.

De större provytorna passar bra vid ungskogsinventering, eller som en koll direkt efter planteringen. Däremot kan det vara svårt att hitta alla små plantor när vegetationen börjat komma upp, då passar de mindre ytorna bättre.

Varför dog plantorna?

Försök också notera avgångsorsak. Är det snytbaggegnag, uttorkning eller frost? Plantorna kanske hade undermålig kvalitet eller också var snytbaggeskyddet inte tillräckligt?

Senast ändrad: 2012-12-06

Ordlista

Huvudplanta
: Benämning på den planta som bedöms stå kvar efter genomförd röjning och bli en del i det framtida beståndet. Bedömningen av potentiella huvudplantor görs utifrån ett flertal faktorer såsom avsikt med det framtida beståndet, trädslag, skaderisk och vitalitet.

Skogsencyklopedin

huvudplanta
: planta som beräknas stå kvar efter röjning och antas kunna bli en av de plantor som utvecklas till moget träd med avsedd produktion. En huvudplanta ska tillhöra det eller de trädslag som lämpar sig bäst för marken, främst ur produktionssynpunkt, men även med hänsyn till kvalitet, skaderisk och hänsyn till natur- och kulturvård. Ingen åtskillnad görs mellan självföryngrade och planterade plantor vid bedömning av huvudplantor, utan det är utvecklingsförmågan som styr valet...
Läs vidare här >>
Du verkar surfa från en mobil enhet.
Vill du använda den mobilanpassade sidan?